Valaffischer. Igår presenterade Labour sin första omgång valaffischer. Temat är partiets framgångsrika ekonomiska politik.



Snyggt som fan, men väldigt anonymt. De är karakteristiska för ett parti som förlorat sin själ i jakten på väljarnas gunst.

Apropå det var jag igår på möte med Liberal Democrats i Camden. Det var ganska likt ett svenskt partimöte, bortsett från att folk verkade trivas med att umgås även under helt avslappnade former. Det var också mycket färre galningar än vad man skulle vänta sig i en motsvarande svensk partiavdelning. Men så är Liberal Democrats ett parti som lyckats få medvind utan att svika sina ideal. Man har varit konsekvent i sitt motstånd till Irakkriget och i avvisandet av integritetskränkande ID-kort. På något vis kombinerar partiet Bengt Westerbergs politiska hederlighet med Alf Svenssons exceptionella uthållighet - och nu har man, efter decennier ute i kylan, segervittring. Det kommer inte att gå vägen den här gången, men i nästa val kan partiet mycket väl etablera sig som första oppositionsparti.
  ¶ 8:24 fm