Auschwitz. Hm... Jag har tidigare haft vissa svårigheter att känna ett särdeles stort engagemang beträffande Auschwitz, dels då Förintelsen bara förnekats av knäppgökar, dels då judarnas/Israels främste talesman i Sverige också är en knäppgök. När Förintelsen sedan blev politisk show i Göran Perssons regi kände man sig ännu mer alienerad.

Visst har man skrivit ett antal artiklar mot rasism och främlingsfientlighet, organiserat fackeltåg och liknande. Men Förintelsen hade blivit för mycket av etablissemangets politiska jippo för att jag skulle kunna relatera till den.

Men nu är det inte längre bara några enstaka knäppgökar det är frågan om. Nu, när nynazister finns representerade i delstatsparlamentet i Sachsen, och när Jean-Marie Le Pen försöker förringa nazisternas förbrytelser, är det dags att resa sig ur soffan. Lösningen är givetvis inte att förbjuda nazisterna, som den tyska regeringen överväger, utan att kompromisslöst föra den demokratiska kampen vidare. Som Björn Afzelius en gång skaldade:

Dom flesta går med strömmen om det går
Dom flesta vill ju helst ha lugn och ro
Men om fascismen kommer smygande tillbaks
så är det du och jag som måste stå emot

Så därför uppmanar jag denna blogs talrika läsare att liksom jag ägna Förintelsen en tanke idag på 60-årsdagen efter befrielsen.
  ¶ 8:21 fm