Tories på glid. Om man vill få en försmak av hur nästa svenska valrörelse kommer att låta i flyktingfrågan bör man ta en titt på Storbritannien. I förra veckan möttes företrädare för de tre stora partierna vid en konferens med Commission for Racial Equality för att komma överens om att inte spela the race card i vårens valkampanj.

Men nu bryter Michael Howard vallen. I en helsidesannons i Sunday Telegraph förklarar han att gränsen är nådd. Invandringen till Storbritannien, 165.000 per år, motsvarar hela befolkningen i Peterborough (att du förmodligen inte hört talas om Peterborough säger väl en del om vilken invasion det är frågan om). Därför vill Tories införa en kvot för asylinvandringen och ett poängsystem av australisk modell för den reguljära invandringen. Detta innebär att man väljer ut invandrare som är unga, vältubildade och arbetsföra. Rasism?

Some people say this is racist. It's not. It is common sense.

Och Howard är tämligen immun mot anklagelser om rasism. Hans judiska föräldrar flydde på 30-talet undan antisemitismen i Rumänien.

De andra partierna, Liberal Democrats och Labour, står inte emot. Tvärtom har de aviserat att egna motförslag är på väg. Tony Blair förklarade i en tv-intervju häromdagen att Labour inte tänker låta politisk korrekthet stå i vägen för deras strävanden att ge folk va de vill ha. Charles Kennedy, ledare för liberaldemokraterna, konstaterade visserligen att detta är ännu ett uttryck för Tories desperation, men tillade:

There is no doubt whatsoever that there is a public concern which political
parties in parliament need to address about immigration and asylum policies.

Något måste göras, alltså. Det kan ju inte vara sunt att mer än 100.000 människor om året precis som undertecknad tycker att England verkar vara ett trevligt land att leva i.

Det är inte svårt att tänka sig ett liknande scenario i Sverige i nästa valrörelse. Vi fick ju ett smakprov redan för ett år sedan i samband med socialturismdebatten. Fast den här gången kommer folkpartiet nog inte att nöja sig med att dansa efter Göran Perssons pipa; tvärtom kommer man nog att se till att bli först ut på planen. Under decennier har man byggt upp ett förtroendekapital i de här frågorna, som man nu nog gärna vill växla in mot lite riksdagsmandat. Mauricio Rojas är ju precis som Michael Howard immun mot beskyllningar om rasism. Var så säker på att det kommer att bli mer snack om myglande invandrare, fortsättningsvis kanske utan efterföljande dementier...
  ¶ 9:12 fm